Jag har huvudvärk och söndergråtna ögon.. :(
Det började när jag låg där i stolen, och var glad. Vi skulle faktiskt få se vår lilla plutt för första gången! Men glädjen blev inte långvarig.. Läkaren kunde inte se nåt i livmodern. Absolut ingenting. Inte ens en tom hinnsäck. Ingenting.
Efter några sekunder sjönk det in hos mig och jag började gråta. Läkaren letade vidare en stund till utan resultat. Senast imorse tog jag ju ett positivt graviditetstest?! Läkaren nämnde att det kan vara början på ett utomkvedshavandeskap. Jag fortsatte att gråta. Han undrade om jag hade haft ont eller nån blödning, men varken eller har jag haft. Därför har jag inte misstänkt nåt konstigt. Han sa att jag skulle få lämna ett urinprov där på mottagningen så sköterskan kunde göra ett graviditetstest hon också. Synd bara att jag hade kissat precis innan besöket. Vi fick åka ner till kafeterian och ta en fika och invänta på att jag skulle få ihop några droppar. Det var inte det roligaste att vara bland folk med rödgråtna ögon.
Vi hade en liten tidspress då sköterskan skulle gå på lunch så gärna kvart i tolv skulle vi vara tillbaka, typ 35 minuter hade vi på oss. Jag orkade inte med tanken på att behöva vänta tills efter lunch att lämna provet! Men fikat gjorde susen, när vi kom upp till mottagningen igen så provade jag att gå på toa och jag fick ur mig lite urin så testet kunde göras.
Jag och min man satt i en soffa utanför läkaren när sköterskan kom med testet och gick in till honom för att prata. Vi anade inte alls om det bra bra eller dåligt. Till slut kom dom ut och hon visade upp ett starkt positivt graviditetstest, som togs på urin efter bra många kissningar och en del dryck. Vi alla blev ännu mer förbryllade. Så efter det var det dags för blodprov och mäta nivån av HcG. Sagt och gjort. Efter det så fick jag en ny tid för nytt blodprov som kommer att bli på fredag innan lunch.
I eftermiddags ringde läkaren upp och berättade att nivån låg på 1149 och med så pass högt borde man se nåt i livmodern om det är en "normal" graviditet. Så misstankarna ökar ännu mer att det är ett X på gång. Vi är chockade, ledsna och förvirrade. När vi äntligen blev gravida så blir det så här! Dom poängterade flertalet gånger att om jag får akuta smärtor så ska jag på en gång ringa till 1177 och sen raka vägen in till akuten.
Just nu känns det bara som om jag inväntar skarpa smärtor. Vad händer om jag inte får ont? Att HcG-nivån ökar normalt? Vi får se på fredag hur vi ska gå vidare med allt.. Men känns som om jag skulle vilja ha fler VUL under typ nästa vecka för att se om det bara var tillfälligt, eller om man kan se det befruktade ägget nån annanstans. Jag har läst att smärtorna brukar uppkomma i vecka 7-8 vid X, vilket jag borde vara i typ nu eller snart.
Usch och fy säger jag bara.. Stannade hemma från jobbet idag, hade ett kortare em-pass, och jag stannar även hemma på mitt korta morgonpass imorgon sen är jag ledig på torsdag innan kort morgonpass på fredag igen. Måste samla ihop mig. Försöka iaf.
#2 -
-
Anonym:
❤️
#3 -
-
Anonym:
❤
#4 -
-
Anonym:
Satans helvetes jävla skit!
Känner så mkt igen mig i det du skriver.
Jag har oxå drabbats av det där helvetet.
Förstår dig så jävla mkt, gråter oxå. Så förbannat ledsen för din, min och alla andra som drabbas av ett "X".
Utomkveds mars 2015. Ej op, behandlad med metotrexat.
#5 -
-
Lillajag:
Har varit i precis samma situation, Hemskt är det! Starka test, men tom livmoder. Hade dock bruna flytningar. Det var en kemisk graviditet, en början men som avslutades väldigt snabbt utan att kroppen fattade det. Fick dock en rejäl blödning i vecka 8, och sen var det bara att börja om på nytt...
#8 -
-
www.drommamedpcos.bloggo.nu :
Åh nej! Blir så trött på alla prövningar å motgångar..lider med er 😞❤ Kram
❤️